Vad hände?

Här händer det mycket nu för tiden. Eller inte 😉 Det finns bara ett visst antal timmar per dygn och bloggen är tyvärr inte så högt prioriterad.

Men vad händer? Rent generellt, not so much. Med Ian, massor! Bara denna veckan har han lärt sig sätta sig upp, sitta själv, krypa och ställa sig upp mot saker 😱 Såklart lärde han sig sätta sig upp själv innan han lärde sig sitta så det var en intressant tid. Och det där med att stå är han skitkass på så han drar ju ner i golvet så fort han dragit sig upp. Jäkla unge 😂 Men det är galet vad det gått fort. Och allt på en gång. Odd var ju så sen med allt så nör han väl började så var han bra på det direkt men inte Ian. Allt på en gång, helst igår. Jag har en känsla av att det kommer bli mycket spring efter den unge mannen 😰 Men gladare unge får man bannemej leta efter 💙

Plötsligt blev det juni

Var tar tiden vägen? Om den gick fort förut så går den i racerfart nu. Jag hinner inte med!

Ian bara växer och utvecklas. Han var på 4-mån kontrollen lika stor som storebror var när han var 7mån 😰 Han är stor och stark och så himla med. Rullar från mage till rygg och tvärtom och sitter stadigt med lite stöd. Storebror är hans stora idol och han följer honom med blicken och skrattar åt allt han gör, till storebrors stora lycka 😍

Odd har börjat uppskatta lillebror på ett helt nytt sätt nu när han är lite äldre. Han passar upp på honom, oroar sig och roar när lillebror är ledsen och bekymrar sig när han kräkts. Han älskar att få honom att skratta och det blir många upptåg och bus 😁

Mina fina 💙💙

Harmoni

Äntligen har saker och ting lugnat ned sig och börjat komma tillrätta. Främst är det Odd som nu verkar ha funnit sin plats i vår nya familjekonstellation. Även om han accepterat sin lillebror från början så har vi märkt att han haft det tufft. Det har varit oroliga nätter och utbrott åt höger och vänster. Och det är så skönt! Främst för att han mår bra men det är ju också skönt att slippa alla utbrott såklart. Han är ju fortfarande en envis treåring, det går ju inte att komma ifrån 😁

Och Ian. Han sover, bajsar, äter, utvecklas och är glad för det mesta. Gladare och mer harmonisk unge har jag då aldrig varit med om förut. Nyfiken till tusen och älskar uppmärksamhet. Igår rullade han från mage till rygg och han snackar mest hela tiden.

Vilka himla fina ungar vi har 💙💙

Växer så det knakar

Det är inte ofta det kommer inlägg nu för  tiden. Det hinns inte med helt enkelt. Det har varit både förkylningar och magsjukor och jag är sagolikt trött på det. Odd var hemma hela förra veckan och denna veckan är det Ian som snörvlar och hostar. Eftersom båda barnen var hemma förra veckan så blev det inget vettigt gjort alls och jag har inte kommit ikapp denna veckan heller. Här ser ut som ett bombnedslag! Hur klarar människor som inte har barnen på föris det?

Lillebror då? Jo tack, han växer så det knakar och blir mer och mer en egen liten person. Han är glad, nyfiken, framåt och saker kan inte gå snabbt nog. Raka motsatsen till sin bror alltså 😁 Nästan iaf. Odd var ju väldigt resarverad och hade inte bråttom på något sätt när han var bebis. Odd var även längre än han var tung men Ian är istället tyngre än han är lång. Vad den killen växer. 2 1/2 månad gammal och vi har nu börjat använda storlek 68. 62 passar fortfarande men vissa plagg är på gränsen nu. På förra bvc-besöket var han 62 lång och vägde 6.5kg. Det går för snabbt!

Killen som alltid har ett leende till hands. Tom när han är ledsen så måste han sluta mitt i och fyra av ett smil så fort han ser en. Gullunge 😍

Svamp och magsjuka?

Lillplutten har fått svamp i munnen. Eller torsk som det kallas. Försökte behandla själv med bikarbonat-vatten men det blev bara sämre så det blev ett samtal till bvc så vi fick mycostatin utskrivet. Men grejen är att han i samma veva har blivit såååå kass i magen.

På torsdagen lyckades han sprutlackera farmor med bajs vid blöjbytet. En blöja så vi skyllde på svampen. På fredagen var bajset normalt med undantag för färgen som var senapsgul istället för mörkt brun/grönt som det brukar vara. Samma kväll började vi med mycostatinet och på natten var det diarréblöja efter diarréblöja och även kräkningar. Det har pågått hela dagen. Ian tar det med ro och är sitt vanliga glada jag men det är ju så synd om honom när han kräks och när det kör till i magen.

Jag tycker att det är så svårt att veta, är det magsjuka eller medicinen? Storebror fick ju vara hemma från föris onsdag och torsdag. Han kräktes en gång på morgonen och har haft dålig aptit men det känns ju inte som magsjuka. Och lillen hade ju börjat lite smått men det var ju inte förens efter medicinen han blev riktigt dålig. Nu har han inte fått någon medicin sedan igår på eftermiddagen. Han har både kräkts och bajsat sedan dess men i natt har det varit lugnt. Fick väcka honom nu, kändes inte bra att han inte åt något på hela natten. Han kräktes upp en del men än så länge inget bajs. Stackars fåtöljen vi sitter i, den är så full med kräk nu. Den måste nog brännas sedan 😁 Det är ju sånt tryck i kräket att det hamnar på mig och fåtöljen och inte på honom själv. Praktiskt iofs. 

Nu sover han. Fick inte i honom överdrivet mycket mat och han kräktes ju upp en del men lite är bättre än inget. Fick i honom vätskeersättning igår men det är inget jag vill hålla på med nu. Dags att lägga pojk och sanera mig själv.

God natt och glöm inte ställa om klockan.

Gkad skrutt ca 30 sek efter han kräkts ner sin mor 😃

Sjuklingar

Precis i tid tills storebror blev frisk så blev jag och lillebror dåliga. Usch och fy! Stackars lillen rosslar och hostar. Än så länge har vi iaf undvikit nästäppa, alltid något. Men det betyder ju att de inte blivit så värst med sömn denna veckan heller och jag vet faktiskt inte hur mycket mer jag orkar. Har inte sovit en hel natt på ett halvår och de senaste veckorna har jag snittat allt mellan 1 och 5 timmar uppdelat på en natt. Natten till idag var inget undantag. Var uppe med lillen till kl 04 när han tillslut fick ro. Sedan vaknade han 06.30 men då fick maken ta honom. Och så sjuk på det. Ni hör ju viljen misär det är 😀 Mycket klag men det får man ibland. 

Storebror är ju frisk och har varit på föris hela veckan och är tillbaka till sitt vanliga glada jag. Underbart! Idag är han hos farmor så mamma får vila lite. Mycket roligare för honom med en pigg farmor än en trött och sjuk mamma som måste kånka runt på lillebror hela tiden. 

Bröderna ”leker” 💚

Tandläkaren och MVC

Igår var det dags för Odds 3-års kontroll hos tandläkaren. Vi har pratat om det hemma, räknat tänder och övat med en såndär liten spegel från Odds doktorväska. Och det gick riktigt, riktigt bra! Han satte sig själv i stolen men ville sitta i mitt knä efter ett tag. Men det var inga problem att öppna munnen, visa att han kunde bita och hon fick rota runt med den lilla spegeln bäst hon ville. Vilken duktig liten kille vi har! Han fick massor av beröm och fick välja en leksak ur en liten väska. Det blev ett sudd som ser ut som en groda. Och allt såg fint ut. Inga tandtroll, bra borstat och lite öppet bett pga nappen (men det var inget konstigt). Sedan blev det fika hos farmor och farfar, apoteket och affären. En riktig heldag och en kille som var go och glad hela dagen. Underbart!

Vi har föresten slutat med middagsvila nu efter jul. Ibland är han trött och sover på föris men det har bara hänt 2 gånger sen efter jul. Hemma brukar vi ta lite middagsmys istället. Tittar på en film, läser lite bok eller liknande. Vi har även tagit bort nappen på dagtid. Helt förtvivlad var han den första dagen men nu springer han självmant och lämnar den. Tog inte mer än 2-3 dagar innan det blev rutin. Det är iaf ett steg närmre att ta bort den helt. Annat nytt? Han har börjat leka på ett helt annat sätt. Låtsas och spelar upp historier. Det är Babblarna som hoppar från fåtöljen och sedan måste det kollas så de ”må bla” och dockan Ole ska vaggas, matas och nattas. Hur gulligt som helst! Ett par huvudfotingar har även dykt upp och han klarar av att lägga lite mer avancerade pussel själv.


För min del var det dags för MVC idag, är nu i vecka 39+3. Sista besöket här i Ockelbo. Från och med nu görs resten av kontrollerna (om de behövs) på sjukhuset i Gävle. Vikten har stått på samma hela graviditeten, blodtrycket var tillbaka på samma som vid inskrivningen (det har gått ner för att nu vara påväg upp) och sf-måttet var på hela 37 cm, lite över medelkurvan. Lillebror är ordentligt fixerad och ligger långt, långt ner i bäckenet (aj btw) men han är så stor att rumpan ligger upp under revbenen. Lite sammandragningar har jag men inget som gör ont på något sätt. Men det är iaf mer nu än för en vecka sedan. På torsdag har vi tid för överburenhetskontroll. De kontrollerar storlek på bebis, fostervatten, flöde i navelsträngen och hur mogen tappen är. Baserat på det bestäms det hur långt över tiden jag får gå. Jag hoppas ju att tappen är mogen nog för att ta hål på hinnorna direkt men jag börjar vänja mig vid tanken att gå över tiden en vecka eller två. 

Magen för ett par dagar sedan.