Nappen

Odd fastnade ju (tyvärr) för en udda napp och vägrade promt något annat. Hans älskade wubbanubb. Nappen som sitter på är en soothie från Philips. Vi började med två wubbas och två lösa nappar och sedan tog det stopp, de hade gjort om något med nappen och Odd vägrade ta de nya. Så vi hade 4st som turligt nog är helgjutna i silikon och inte behöver bytas så ofta. Först försvann ena wubban. Spårlöst borta och vi har inte en blekaste var den tagit vägen. Sedan försvann en av de lösa napparna. Plötsligt trillade nappen av från wubban och Lammi-nappi blev Lammi och nappen. De sista två napparna och Lammi har hängt med länge. Den ena nappen fick ett hål och så hade vi bara en kvar och så i morse såg jag att den hade fått hål den med. Vad gör vi nu? Tankarna var många men det ‘enklaste’ var ju att helt enkelt sluta med napp så här hux flux. Så jag pratade med Odd, visade hålet och sa att den var sönder. Han tyckte att vi kunde tejpa så det gjorde vi men då blev den ju inte alls god. Den fick följa med för nödfall när vi åkte till Gävle och trots att han vid ett tillfälle blev riktigt ledsen så behövde den inte tas fram, vi sa att den ju var sönder och det accepterade han. Nu på kvällen har han bett om den ett par gånger och blivit ledsen när han inte fått den men inget som höll i längre än några minuter. Sedan var det sängdags och jag bara väntade på frågan och det förestående utbrottet men det kom inget. Han frågade inte efter nappen allas faktiskt. Visst, han hade svårt att komma till ro men han somnade utan en enda protest. Vår store kille 💙 Sedan är det ju en dag imorgon också 😨

Plötsligt blev det juni

Var tar tiden vägen? Om den gick fort förut så går den i racerfart nu. Jag hinner inte med!

Ian bara växer och utvecklas. Han var på 4-mån kontrollen lika stor som storebror var när han var 7mån 😰 Han är stor och stark och så himla med. Rullar från mage till rygg och tvärtom och sitter stadigt med lite stöd. Storebror är hans stora idol och han följer honom med blicken och skrattar åt allt han gör, till storebrors stora lycka 😍

Odd har börjat uppskatta lillebror på ett helt nytt sätt nu när han är lite äldre. Han passar upp på honom, oroar sig och roar när lillebror är ledsen och bekymrar sig när han kräkts. Han älskar att få honom att skratta och det blir många upptåg och bus 😁

Mina fina 💙💙

Harmoni

Äntligen har saker och ting lugnat ned sig och börjat komma tillrätta. Främst är det Odd som nu verkar ha funnit sin plats i vår nya familjekonstellation. Även om han accepterat sin lillebror från början så har vi märkt att han haft det tufft. Det har varit oroliga nätter och utbrott åt höger och vänster. Och det är så skönt! Främst för att han mår bra men det är ju också skönt att slippa alla utbrott såklart. Han är ju fortfarande en envis treåring, det går ju inte att komma ifrån 😁

Och Ian. Han sover, bajsar, äter, utvecklas och är glad för det mesta. Gladare och mer harmonisk unge har jag då aldrig varit med om förut. Nyfiken till tusen och älskar uppmärksamhet. Igår rullade han från mage till rygg och han snackar mest hela tiden.

Vilka himla fina ungar vi har 💙💙

Svamp och magsjuka?

Lillplutten har fått svamp i munnen. Eller torsk som det kallas. Försökte behandla själv med bikarbonat-vatten men det blev bara sämre så det blev ett samtal till bvc så vi fick mycostatin utskrivet. Men grejen är att han i samma veva har blivit såååå kass i magen.

På torsdagen lyckades han sprutlackera farmor med bajs vid blöjbytet. En blöja så vi skyllde på svampen. På fredagen var bajset normalt med undantag för färgen som var senapsgul istället för mörkt brun/grönt som det brukar vara. Samma kväll började vi med mycostatinet och på natten var det diarréblöja efter diarréblöja och även kräkningar. Det har pågått hela dagen. Ian tar det med ro och är sitt vanliga glada jag men det är ju så synd om honom när han kräks och när det kör till i magen.

Jag tycker att det är så svårt att veta, är det magsjuka eller medicinen? Storebror fick ju vara hemma från föris onsdag och torsdag. Han kräktes en gång på morgonen och har haft dålig aptit men det känns ju inte som magsjuka. Och lillen hade ju börjat lite smått men det var ju inte förens efter medicinen han blev riktigt dålig. Nu har han inte fått någon medicin sedan igår på eftermiddagen. Han har både kräkts och bajsat sedan dess men i natt har det varit lugnt. Fick väcka honom nu, kändes inte bra att han inte åt något på hela natten. Han kräktes upp en del men än så länge inget bajs. Stackars fåtöljen vi sitter i, den är så full med kräk nu. Den måste nog brännas sedan 😁 Det är ju sånt tryck i kräket att det hamnar på mig och fåtöljen och inte på honom själv. Praktiskt iofs. 

Nu sover han. Fick inte i honom överdrivet mycket mat och han kräktes ju upp en del men lite är bättre än inget. Fick i honom vätskeersättning igår men det är inget jag vill hålla på med nu. Dags att lägga pojk och sanera mig själv.

God natt och glöm inte ställa om klockan.

Gkad skrutt ca 30 sek efter han kräkts ner sin mor 😃

Sjuklingar

Precis i tid tills storebror blev frisk så blev jag och lillebror dåliga. Usch och fy! Stackars lillen rosslar och hostar. Än så länge har vi iaf undvikit nästäppa, alltid något. Men det betyder ju att de inte blivit så värst med sömn denna veckan heller och jag vet faktiskt inte hur mycket mer jag orkar. Har inte sovit en hel natt på ett halvår och de senaste veckorna har jag snittat allt mellan 1 och 5 timmar uppdelat på en natt. Natten till idag var inget undantag. Var uppe med lillen till kl 04 när han tillslut fick ro. Sedan vaknade han 06.30 men då fick maken ta honom. Och så sjuk på det. Ni hör ju viljen misär det är 😀 Mycket klag men det får man ibland. 

Storebror är ju frisk och har varit på föris hela veckan och är tillbaka till sitt vanliga glada jag. Underbart! Idag är han hos farmor så mamma får vila lite. Mycket roligare för honom med en pigg farmor än en trött och sjuk mamma som måste kånka runt på lillebror hela tiden. 

Bröderna ”leker” 💚

Sjukstuga

Alltså jisses! Jag började skriva på det här inlägget i söndags. Vilken jäkla vecka! Stora plutten vaknade i fredagskväll och var het som en liten kamin. Mellan honom och lillen blev det inte många timmars sömn den natten. Eller natten efter. Eller natten efter det. Igår var första natten sedan i fredags han faktiskt sovit. Men stackarn. Nästan 40 graders feber hade han när det var som värst. Och det har ju hållt i sig så länge, han har aldrig varit sjuk längre än en dag förut. Jobbigt för honom och jobbigt för oss 😦 Nu är febern borta men han hostar, snorar och äter inte ett dugg. Och det är verkligen inte ett dugg. Sist han åt mat var i söndags, efter det har han i princip bara druckit. Allt är ”inte gott” och vi stackars föräldrar oroar oss att han kommer dö av näringsbrist. Men han är pigg och glad så det kan ju inte vara så illa. Han dricker, det får vi vara glada över. Men veckan har varit tuff. Maken har varit tvungen att jobba och jag har varit hemma med en sjukling som kräver mycket uppmärksamhet och en liten som kräver mycket uppmärksamhet. Jag har verkligen fått känna av att vara otillräcklig som förälder. Hjärtat gick i tusen små bitar när jag matade lillen och Odd stod med en darrande underläpp och anklangade sa att mamma inte ville mysa med honom 😢 Det värsta verkar iaf vara över och nu är det helg och det finns två föräldrar som kan leka och mysa.

Men snacka om elddop som tvåbarnsmamma 😫