Aj aj

Vecka 22+5 idag och lillebror har verkligen varit på hugget. Flera gånger har han sparkat så hårt att jag tappat bort mig mitt i ett ord. Kan de ens vara så starka när de är så små? Eller är det en liten minihulken där inne? Helt galet. Eller så är det helt normalt och Odd var en väldigt lugn bebis i magen bara.

Tänkte att det var en bra idé att skrubba badkaret idag. Det var det inte! Ont i ryggen, halsbränna och trött som bara den blev jag. Blä! Ligger utslagen i soffan nu. Är det dags att sova snart eller?

Natti natti

Det mörks att Odd verkligen tycker om nattningen nu. Att han tycker att det är en mysig stund precis som vi gör.

En av oss myser med honom i sängen och antigen läser vi böcker eller tittar på plattan. Vi har speciella saker vi tittar på vid nattning och dem tittar vi aldrig på annars. Det brukar även bli lite prat om hur dagen varit, vad som händer imorgon osv. Vi säger godnatt och sov gott och vanligvis somnar han inom 30 min. Idag somnade han innan vi stängde plattan, det händer väldigt sällan. 

Han är så mysig vår lille kille, ska alltid ligga nära. Och man får väl passa på nu innan han kommer på att han är för stor. Men det ska väl förhoppningsvis dröja många, många år än.

Vecka 22 och en massa annat

Oj, nu var det längesedan. Det har varit mycket både hemma och på jobb men det är bara till att köra på.

Lillebror fortsätter leva rövare i magen. Odd var väldigt lugn och försynt i magen och jag fick väl som mest ett par artiga buffar. Men lillebror, vid 20-21 sätter han igång och ibland undrar jag om han har någon slags cirkusskola där inne. Det sparkas år alla håll och kanter. Och riktigt hårt ibland, sådär så man rycker till för att det gör lite ont. Hur ska det bli om 10 veckor? Vecka 22 idag föresten. Tiden tickar på.

Inga fler blödningar och proverna visade inte cellförändringar. Risken var väl inte så stor men det är ändå skönt att veta. 

Odd är finast i världen som vanligt. Han har börjat böja lite ord så vi går och fnissar lite över koar (kor) och bokar. Bokar är iofs rätt om han menade trädet bok men han menar ju böcker såklart. Han var inne på 2 1/2 kontroll på bvc förra veckan. 95,5 cm lång och 14,4 kg. Han kunde hoppa jämfota, sparka boll och hade ett bra ordförråd. Han falerade dock på följa instruktioner för att han i vanlig ordning inte lyssnar. Håller han på med sitt är det nästan omöjligt att få honom att lyssna. Lik sin far 😉 Lite låtsaslekar har det också börjat bli. Han är en katt, en hund eller dyl. Fruktansvärt sött. 

Nätterna är fortfarande sådär. Jag är uppe och kissar minst en gång och Odd kommer vanligtvis och ska sova hos oss mitt i natten. Inatt sov han hela natten i sin egen säng. Hejja Odd! 

Lite gravid ‘symptom’ var det längesedan jag tog upp. Listan ser ut såhär.

Reflux, halsbränna, kissnödig, lite öm i fogarna, blir lätt flåsig och lite tröttare än vanligt. 

Värst är refluxen. Hade det med Odd också men inte såhär tidigt. Men som allt annat är det hanterbart. Jag får äta en stor lynch och sedan små mål fram till kl 18, efter 18 är det matförbud för annars kan jag inte sova. Så det funkar men det är ju såklart tråkigt att inte kunna äta när man är hungrig. Jag lär inte gå upp så mycket i vikt den här graviditeten heller iaf. Judt nu står vågen på 81kg och har gjort det de senaste veckorna. Jag bryr mig egentligen inte om själva vikten men det är ju såklart en fördel för kroppen att inte gå upp för mycket när man redan har en övervikt.

Det blev ett hoppigt inlägg men så kan det bli när det går för lång tid ☺

Ännu mer blod

I torsdags var det dags igen. Ringde kvinnokliniken och fick en tid till bakjouren idag. Jag skulle komma dit kl 9 men det kunde bli lång väntetid. Kl 8.50 satt jag där redo med en bok och lite snacks och redan kl9.15 blev jag inkallad. Fick prata med en väldigt trevlig och lyhörd läkare. Han förklarade och lugnade de farhågor jag hade. Sedan blev det cellprov och han tittade på livmodertappen i mikroskop. Gräsligt obehagligt. Först irriterande de tappen och sedan öste de på med ättika. Fy! Ättikan var till mikroskåpsdelen. Sist tittade de på tappen med ultraljud och vi såg även huvudet på en liten bror som just då kilat ner huvudet i bäckenet på mig. Allt såg bra ut. Tappen var irriterad och lättblödande så det verkar vara den som ställer till det.

Resten av dagen har tillbringats i soffan. Det värker och svider fortfarande i de nedre regionerna och det blir tyvärr värre när jag rör på mig. Men lillebror har slagit kullerbyttor i magen och det är ju bara mysigt. Ibland kan man tom se det på utsidan nu 🙂