Barndomsminnen

Idag åkte glassbilen förbi. Det händer iofs ganska ofta men just idag blev jag 6 år och bodde på Solvändegatan. Vi flyttade dit när jag var 4 år. Jag har diffusa minnen av lägenheten vi flyttade från men det är Solvändegatan jag växte upp på, det jag räknar som mitt barndomshem. Husen är ganska klassiska 50-tals hus. Fyrkantiga och praktiska. Det är fyra gula tegelhus som står i en fyrkant med gård i mitten. Det är just gården jag minns idag. En av de där många, långa och ljumma sommarkvällarna som det verkar ha funnits oänligt många av när man var liten. Glassbilen kom plingandes och hoppet började gro i magen. Kommer mamma eller pappa komma ner och köpa något? Oftast inte men ibland hände det 🙂
Jag minns fortfarande den där gården in i minsta detalj. Gångar, buskar, gömställen, bänkar, lekar. Visst är det konstigt? Jag minns inte något ställe lika bra som jag minns Solvändegatan. Borden vi gömde oss under när det åskade, min hand i pappas när vi genom höstrusket gick till biblioteket, stoltheten när jag för första gången fick gå själv till närbutiken, hålet i tegelmuren där man kunde stå och tjuvkika på de andra, hur vi cyklade runt och runt och runt i vad som måste varit mil, när jag ropade efter mamma på balkongen för att jag inte orkade gå upp 4 våningar för att hämta hink och spade, besvikelsen när man blev inropad och framförallt hur otroligt lycklig jag var.
Året jag fyllde 10 skiljde sig mina föräldrar. Året därefter flyttade vi och efter det är inget lika klart, ljust och lyckligt. Varför? Var det mina föräldrars skilsmässa? Eller bara en naturlig del av att jag blev äldre? Att jag förstod mer. Lite av båda?
Ibland önskar jag att jag kunde åka tillbaka. På sätt och vis kan jag ju det nu men ur ett annat perspektiv. Jag kan se till att Odd får långa, ljumma sommarkvällar att se tillbaka på. Dagar fyllda med lycka och kärlek. Känslan av att veta att han är älskad. Förhoppningsvis kan han se tillbaka på sin barndom utan den klump av sorg i magen som jag har. Sorgen av att alla som borde vara här inte är det.

Annonser

Nästa stora projekt

Hösten är här och snart är det vinter och kallt igen. Och med vintern och kylan kommer automatiskt oron igen. ”Kommer pannan klara en vinter till?” ”Måste vi verkligen fylla på mer pellets igen?” Men det är väl det där att pannan sjunger på sista versen som oroar, det andra är bara jobbigt och tråkigt. Pannan började förra vintern stänga av sig själv. Inte jättekul när det är 25 minus. Än så länge har den alltid kommit igång igen men det är ju en fråga om när och inte om den kommer sluta helt och hållet. Vi har vetat men skjutit upp problemet men nu går det inte att skjuta upp längre. Något måste göras och det måste göras innan det blir för kallt. Som vi såg det hade vi tre val.

1. Reparera alternativt köpa en ny pelletspanna. Fördelar: billigt. Nackdelar: pelletshantering och fixa skorsten/pannrum som inte blev godkänt på senaste brandinspektionen.
2. Borra bergvärme. Fördelar: enkelt och billigt i längden. Nackdelar: väldigt dyrt att installera.
3. Luft/vatten panna. Fördelar: enkelt och billigare än att installera bergvärme. Nackdelar: ineffektiv när tempen går under 20 minus som den tyvärr kan göra ganska ofta här uppe.

Lite offerter, diskussioner och bankärenden senare så blev det alternativ 2. Visst, installationen blir dyr men värdeökningen på huset balanserade upp det och på sätt och vis går vi plus minus noll. Typ 😉

Samtidigt kommer vi även sätta in konvektorelement i duschrummet nere. Där sitter idag ett minimalt element som verkligen inte räcker till så vi hoppas få en trevligare duschupplevelse.

Andra saker som fixas samtidigt är varmvattenberedaren. Shunten är sönder och vi har alltid full värme på varmvattnet. Man kan bränna sig ganska duktigt och det ska bli skönt att få fixat nu när Odd börjar bli större.

Vi fick även icke godkänt på senaste brandinspektionen och måste fixa en massa med skorstenen och pannrummet men eftersom pelletsen försvinner slipper vi det.

En av de coolaste grejerna är att vi kommer kunna styra nya pannan via internet. Vi kan alltså ställa ner temperaturen när vi åker på tex semester och sedan bara gå in på telefonen/paddan/datorn och höja innan vi åker hem. Vi slipper även be svärisarna komma och släpa pellets när vi är iväg på vintern.

Problemet? Vi har änu inte avslutat det 728 andra projekt vi startat. Det behövs fortfarande lister i hallen och köket, öppna spisen är nedhuggen men både golv och vägg måste fixas, Odds rum och nya säng är inte klart, trädgården är inte klar sedan dräneringen osv… Men bergvärmen ska vi inte göra själva så den lär ju bli klar iaf 😁

Trotsåldern?

Ja jäklar i min låda! Sedan ca en vecka tillbaka är pojken som förbytt. Det slåss, skriks, stampas och kastas saker både högt och lågt. Värst är han mot mig och vid nattningen. Han slåss, sparkas, knips, drar i ens hår och skallas så det står det härliga till. Och säger man aj till något så skrattar han och ska försöka göra det 10 gånger till. Det är hemskt! Trots att jag vet att det inte på något sätt är personligt eller att han menar illa så tar jag åt mig så otroligt mycket. Jag vet att han testar gränser och söker reaktioner men det är svårt att inte bli ledsen, sårad och arg. Överallt läser jag att man tydligt ska visa vad som inte är ok och istället visa vad som är det, tex klappa fint på armen istället för att knipas osv. Men ingenstans står det hur man ska hantera sina egna känslor på det.

image

Var tog min pussandes pojke vägen?

Klädbytardag

Nä, hittade nästan inget denna gången heller. I de mindre storlekarna finns det hur mycket som helst men där runt 92 används ju kläderna på ett annat sätt och blir så gräsligt slitet. Men ett par saker fick följa med hem.

image

En fleeceoverall från Everest och en sjukt cool pilotmössa i läder. Men bästa fyndet var en oanvänd åkpåse från Ullared. Himla fin och förhoppningsvis är den lite större än den gamla som redan förra året började kännas liten.

Sjukling

Japp, vi har en sjuk liten plutt här hemma 😕 Feber, snor och jobbiga nätter. Nätterna började iofs innan, redan natten mot torsdag. Mellan 1 och 5 var det bara bök och stök. Svinkul att gå till jobbet med ca 3 tim sömn i kroppen 😩 Natten mot igår var Johans natt men man sover ju inte bra för det. Det var ju även den natten febern och snoret kom och Odd vaknade hysteriskt skrikande när han fick snor i halsen. Inatt tog jag och Johan sov i gästis. Men ta i trä så gick natten ganska bra ändå. Ostörd sömn i ca 5 tim och sedan 2-3 tim till med lite avbrott för att leta napp. Helt ok och jag känner mig nästan pigg tom.

Kl 10 är det dags för klädbytardag här på orten. Vi har köpt mycket till Odd där men förra gången hittade vi inte så mycket. Jag hoppas på bättre lycka denna gång istället. Men stl 92 brukar tyvärr vara en såndär storlek som används länge och blir för slitet. Jag återkommer med eventuella fynd senare.

image

Plutt tittar på babblarna.

Inskolad och dagisfotografering

Igår hände det vi inte trodde skulle hända på ett bra tag än. Odd grät inte vid lämningen på dagis! Galet! Idag blev han ledsen igen men har det hänt en gång så kan det ju hända igen 🙂 Men han är inskolad nu. Denna veckan har Jogan lämnat vid 8 och farmor har hämtat vid 14. Och han har ätit, sovit och tom lekt. Nästa vecka blir det fulla dagar såvida inte Johan slutar tidigare någon dag.

Igår var det även fotografering på schemat. Odd hade varit jätteduktig och suttit snällt utan napp på både gruppbilden och på den enskilda bilden. Jag ser löjligt mycket fram emot att få dem! Pluttens första skolbilder 💙💙💙